Titel: Don’t Look Back
Författare: Jennifer L. Armentrout
Utgivningsår: 2014
Förlag: Hyperion
Utläst: 24 juni 2014
Handling:
Samantha is a stranger in her own life. Until the night she disappeared with her best friend, Cassie, everyone said Sam had it all-popularity, wealth, and a dream boyfriend. Sam has resurfaced, but she has no recollection of who she was or what happened to her that night. As she tries to piece together her life from before, she realizes it’s one she no longer wants any part of. The old Sam took ”mean girl” to a whole new level, and it’s clear she and Cassie were more like best enemies. Sam is pretty sure that losing her memories is like winning the lottery. She’s getting a second chance at being a better daughter, sister, and friend, and she’s falling hard for Carson Ortiz, a boy who has always looked out for her-even if the old Sam treated him like trash. But Cassie is still missing, and the facts about what happened to her that night isn’t just buried deep inside of Sam’s memory-someone else knows, someone who wants to make sure Sam stays quiet. All Sam wants is the truth, and if she can unlock her clouded memories of that fateful night, she can finally move on. But what if not remembering is the only thing keeping Sam alive?
Omdöme:
Jag har hört en hel del positiva saker om författarens serie Lux, och även om jag länge har planerat att läsa den så har det inte blivit av. Men när jag sen hörde talas om att författaren skulle släppa en ny ensamstående bok, så ville jag genast läsa den. Jag läste om handlingen och den verkade intressant men det var faktiskt främst för det fantastiska omslaget som jag köpte den.
Konceptet skulle jag inte säga är särskilt unikt, man har ju hört om liknande böcker många gånger förr. Minnesförluster, försvunna människor, hallucinationer, två bästavänner, populära personer, osv… men eftersom att jag faktiskt inte har läst någon utav alla dessa böcker med denna handling så tyckte jag om boken mycket och störde mig inte särskilt mycket på det.
Karaktärerna var helt okej och även om jag ibland störde mig på dem så gick det bra ändå. Innan Samantha fick minnesförluster så var hon en riktigt taskig men populär tjej, som jag verkligen inte tyckte om. Varje gång som Sam fick tillbaka en bit av sitt minne och fick reda på lite mer om sig själv så skämdes hon över den som hon brukade vara, och just den utvecklingen tyckte jag så mycket om. Den nya Sam var så mycket bättre och man såg en klar skillnad. Carson tyckte jag mycket om men ibland så kunde jag bli riktigt irriterad när han alltid skulle vara så ”perfekt” att det kändes lite otrovärdigt. Ju mer man fick lära sig om Cassie desto intressantare blev det.
Hela boken hade ett väldigt spännande tempo och jag blev aldrig uttråkad, man väntade hela tiden på att få reda på mer. Själva mysteriet var väldigt intressant och det kändes omöjligt att ta reda på vad det var som faktiskt hände den dr kvällen. När jag väl fick reda på vem det var som stod bakom det hela så blev jag väldigt chockad och jag hade aldrig kunnat lista ut det.
Jag kan rekommendera den här boken till alla som vill ha en otroligt spännande bok att läsa nu under sommaren!!
Spoilersektion (markera för att läsa)
- Blev lite besviken över att Samantha aldrig riktigt sa ifrån när hennes vänner behandlade de andra eleverna så dåligt, det hade känts bättre om hon faktiskt stod upp för sig själv och sina åsikter.
- Herregud, jag blev helt chockad när jag fick reda på att Samantha och Cassie var systrar. I början när Sam berättade att de två var så himla lika så tänkte jag en snabb tanke att de kanske skulle kunna vara systrar, men den tanken släppte jag snabbt och tänkte inte mer på det.
- Jag hade aldrig kunnat lista ut att det var Samanthas pappa som var mördaren. Jag som faktiskt tyckte om honom så mycket… Dock kändes det inte så trovärdigt att han hade ”råkat” knuffa Cassie ner för klippan. Och varför var pappan vid stugan där överhuvudtaget? Hade Cassie bett honom om att komma? För att han bestämde sig för att åka dit och tjuvröka mitt i natten precis samtidigt som Cassie var där verkar lite orimligt.
Mest intressanta karaktär: Cassie
Minnesvärt citat: “My memories were dangerous, but they were also the key to the truth.”
Mitt betyg: 8,5/10