Eleanor & Park

Eleanor & ParkTitel: Eleanor & Park
Författare: Rainbow Rowell
Utgivningsår: 2012
Förlag: St. Martin´s Press
Utläst: 4 Augusti 2014

Handling:
Two misfits. One extraordinary love.
Eleanor… Red hair, wrong clothes. Standing behind him until he turns his head. Lying beside him until he wakes up. Making everyone else seem drabber and flatter and never good enough…Eleanor.
Park… He knows she’ll love a song before he plays it for her. He laughs at her jokes before she ever gets to the punch line. There’s a place on his chest, just below his throat, that makes her want to keep promises…Park.
Set over the course of one school year, this is the story of two star-crossed sixteen-year-olds—smart enough to know that first love almost never lasts, but brave and desperate enough to try

Omdöme:
Hela världen har länge hyllat den här boken och jag blev därför väldigt nyfiken på att läsa den och se om jag skulle älska den lika mycket som alla andra gör. Dock måste jag tyvärr säga att vissa bitar av boken gjorde mig lite besviken.

Detta är en kärlekshistoria som utspelar sig 1986 då två 16-åringar träffas på en skolbuss. Jag gillar verkligen den simpla handlingen och jag tycker att den utvecklas väldigt bra.

Eleanor är tjejen med den udda klädstilen som hela skolan uppfattar som konstig. Park är den tystlåtna killen som helst inte drar åt sig uppmärksamhet. Jag älskade dem båda, de var utstötta men de tog hand om varandra och de viktigaste för dem är att de får vara tillsammans. Kärleken som uppstår mellan dom känns mycket verklig och den utvecklas sakta till skillnad från många andra böcker.

Detta är en väldigt lugn bok med ett långsamt tempo, men det gör ingenting, för att den är så fin och karaktärerna känns så verkliga.

Det som störde mig och gjorde att bokens betyg blev betydligt mycket lägre var slutet. Boken slutar så mitt i och det är många frågor som jag aldrig får svar på, jag hoppas verkligen att det kommer en fortsättning så att man får veta vad det var som hände sen.

Hur som helst då var detta en riktigt bra bok, tyvärr älskade jag den inte på samma sätt som jag vet att många andra gör. Men jag ser verkligen fram emot att läsa författarens andra böcker, framför allt Fangirl. Jag kan verkligen rekommendera att ni läser den här, för att den fick mig att tänka och se saker från ett annat perspektiv.

Spoilersektionen (markera för att läsa)

  • Usch, jag avskydde verkligen Richie genom hela boken. Han var verkligen hemsk och jag tyckte att det var så svagt av mamman att stanna med honom trots att han misshandlade henne och fick barnen att må dåligt.
  • Varför var Tina och Steve så schyssta mot Eleanor när hon bestämde sig för att rymma hemifrån? Det var väl Tina som spolade ner Eleanors kläder i toaletten?
  • Det var så oerhört irriterande slut, även om jag förstod att Eleanor inte kunde stanna kvar hemma efter att hon fick reda på att det var Richie som skrivit de fula orden till henne. Eleanor och Park fick aldrig ett riktigt avsked och jag förstod inte varför hon aldrig kontaktade Park, allt kändes så himla hjärtkrossande. Jag lämnades med en massa lösa trådar efter att jag läste ut boken. Träffades Eleanor och Park någonsin igen? Vart tog Eleanors familj vägen efter att de lämnade staden, försökte de kontakta Eleanor? Vad hände med Richie, var det någon som någonsin fick reda på att det var han som skrev allting? Jag har en massa frågor och jag har hört att det kanske kommer en uppföljare till den här boken, jag hoppas verkligen att det ryktet är sant…

Mest intressanta karaktär: Eleanor
Mitt betyg: 7,5/10
Minnesvärt citat: “Eleanor was right. She never looked nice. She looked like art, and art wasn’t supposed to look nice; it was supposed to make you feel something.”

Paper Towns

Paper TownsTitel: Paper Towns
Författare: John Green
Utgivningsår: 2008
Förlag: Dutton
Utläst: 17 juli 2014

Handling:
Quentin Jacobsen has spent a lifetime loving the magnificently adventurous Margo Roth Spiegelman from afar. So when she cracks open a window and climbs back into his life—dressed like a ninja and summoning him for an ingenious campaign of revenge— he follows. After their all-nighter ends, and a new day breaks, Q arrives at school to discover that Margo, always an enigma, has now become a mystery. But Q soon learns that there are clues— and they’re for him. Urged down a disconnected path, the closer he gets, the less Q sees the girl he thought he knew.

Omdöme:
Efter att ha läst fantastiska The Fault in Our Stars så ville jag läsa mer av John Green. Jag började då med den här boken då jag hört att så många har älskat den. Jag tror att jag jämförde den lite för mycket med The Fault in Our Stars för att jag blev tyvärr lite besviken…

Quentin bor granne med den mystiske Margo och han ser det som hans mirakel. De umgicks ofta när de var små och ända sedan dess så har han haft en förälskelse på henne. När Margo ber Quentin att följa med på ett galet äventyr så gör han det, men dagen efter så har Margo försvunnit och Q inser att det finns ledtrådar som är lämnade till honom.

Jag gillade många utav karaktärerna i den här boken. Quentin hade jag dock lite svårt för emellanåt, hans besatthet av att hitta Margo kändes lite överdriven. Det klart att han dras in i det men det kändes som om att han struntade i allt annat och bara ägnade sin tid åt att hitta henne. Margo var en ganska speciell karaktär som jag tyvärr irriterade mig på ibland. Ben är nog min favoritkaraktär i den här historien, jag bara älskar hans humor. Radar och Lacey tyckte jag också mycket om.

Det som var ljuspunkterna i den här boken var humorn, jag fullkomligt älskade den! Ben, Radar, Lacey och Quentin tillsammans var så himla roliga och jag njöt av varenda scen med dem. Utan den humorn så hade boken fått ett betydligt lägre betyg.

Bokens tempo var ganska växlande, ibland upplevde jag att den var väldigt seg. Men för det mesta så flög sidorna fram för att humorn och karaktärerna var så himla härliga. De sista 100 sidorna var även de bästa och jag älskade när de började komma mot slutet för att många delar utav slutet var så himla roliga.

Jag kan rekommendera den här boken till den som vill ha en emellanåt extremt rolig och lättsam bok! Jag gillade den här verkligen och jag ser fram emot att fortsätta läsa John Greens böcker, tror att det blir Looking for Alaska nästa gång.

Spoilersektionen (markera för att läsa)

  • I slutet så verkade det som om att Margo inte ville bli hittad även om hon hade lämnat ledtrådarna. Det var lite förvirrande och jag blev rätt så irriterad på henne då. 
  • Resan som Quentin, Ben, Radar och Lacey gjorde i slutet var såååå bra! Humorn var på topp genom hela den delen och jag njöt som bara den. Det var faktiskt den delen som höjde det hela och utan den hade det nog blivit ett lägre betyg. 

Mest intressanta karaktär: Margo
Mitt Betyg: 8/10
Minnesvärt citat: “That’s always seemed so ridiculous to me, that people want to be around someone because they’re pretty. It’s like picking your breakfeast cereals based on color instead of taste.”

Don’t Look Back

Don´t Look BackTitel: Don’t Look Back
Författare: Jennifer L. Armentrout
Utgivningsår: 2014
Förlag: Hyperion
Utläst: 24 juni 2014

Handling:
Samantha is a stranger in her own life. Until the night she disappeared with her best friend, Cassie, everyone said Sam had it all-popularity, wealth, and a dream boyfriend. Sam has resurfaced, but she has no recollection of who she was or what happened to her that night. As she tries to piece together her life from before, she realizes it’s one she no longer wants any part of. The old Sam took ”mean girl” to a whole new level, and it’s clear she and Cassie were more like best enemies. Sam is pretty sure that losing her memories is like winning the lottery. She’s getting a second chance at being a better daughter, sister, and friend, and she’s falling hard for Carson Ortiz, a boy who has always looked out for her-even if the old Sam treated him like trash. But Cassie is still missing, and the facts about what happened to her that night isn’t just buried deep inside of Sam’s memory-someone else knows, someone who wants to make sure Sam stays quiet. All Sam wants is the truth, and if she can unlock her clouded memories of that fateful night, she can finally move on. But what if not remembering is the only thing keeping Sam alive?

Omdöme:
Jag har hört en hel del positiva saker om författarens serie Lux, och även om jag länge har planerat att läsa den så har det inte blivit av. Men när jag sen hörde talas om att författaren skulle släppa en ny ensamstående bok, så ville jag genast läsa den. Jag läste om handlingen och den verkade intressant men det var faktiskt främst för det fantastiska omslaget som jag köpte den.

Konceptet skulle jag inte säga är särskilt unikt, man har ju hört om liknande böcker många gånger förr. Minnesförluster, försvunna människor, hallucinationer, två bästavänner, populära personer, osv… men eftersom att jag faktiskt inte har läst någon utav alla dessa böcker med denna handling så tyckte jag om boken mycket och störde mig inte särskilt mycket på det.

Karaktärerna var helt okej och även om jag ibland störde mig på dem så gick det bra ändå. Innan Samantha fick minnesförluster så var hon en riktigt taskig men populär tjej, som jag verkligen inte tyckte om. Varje gång som Sam fick tillbaka en bit av sitt minne och fick reda på lite mer om sig själv så skämdes hon över den som hon brukade vara, och just den utvecklingen tyckte jag så mycket om. Den nya Sam var så mycket bättre och man såg en klar skillnad. Carson tyckte jag mycket om men ibland så kunde jag bli riktigt irriterad när han alltid skulle vara så ”perfekt” att det kändes lite otrovärdigt. Ju mer man fick lära sig om Cassie desto intressantare blev det.

Hela boken hade ett väldigt spännande tempo och jag blev aldrig uttråkad, man väntade hela tiden på att få reda på mer. Själva mysteriet var väldigt intressant och det kändes omöjligt att ta reda på vad det var som faktiskt hände den dr kvällen. När jag väl fick reda på vem det var som stod bakom det hela så blev jag väldigt chockad och jag hade aldrig kunnat lista ut det.

Jag kan rekommendera den här boken till alla som vill ha en otroligt spännande bok att läsa nu under sommaren!!

Spoilersektion (markera för att läsa)

  • Blev lite besviken över att Samantha aldrig riktigt sa ifrån när hennes vänner behandlade de andra eleverna så dåligt, det hade känts bättre om hon faktiskt stod upp för sig själv och sina åsikter.
  • Herregud, jag blev helt chockad när jag fick reda på att Samantha och Cassie var systrar. I början när Sam berättade att de två var så himla lika så tänkte jag en snabb tanke att de kanske skulle kunna vara systrar, men den tanken släppte jag snabbt och tänkte inte mer på det.
  • Jag hade aldrig kunnat lista ut att det var Samanthas pappa som var mördaren. Jag som faktiskt tyckte om honom så mycket… Dock kändes det inte så trovärdigt att han hade ”råkat” knuffa Cassie ner för klippan. Och varför var pappan vid stugan där överhuvudtaget? Hade Cassie bett honom om att komma? För att han bestämde sig för att åka dit och tjuvröka mitt i natten precis samtidigt som Cassie var där verkar lite orimligt.

Mest intressanta karaktär: Cassie
Minnesvärt citat: “My memories were dangerous, but they were also the key to the truth.”
Mitt betyg: 8,5/10

 

The Fault in our Stars

TfiosTitel: The Fault in our stars
Föfattare: John Green
Utgivningsår: 2012
Förlag: Dutton
Utläst: 31 maj 2014

Handling:
Despite the tumor-shrinking medical miracle that has bought her a few years, Hazel has never been anything but terminal, her final chapter inscribed upon diagnosis. But when a gorgeous plot twist named Augustus Waters suddenly appears at Cancer Kid Support Group, Hazel’s story is about to be completely rewritten.

Omdöme:
Den här boken har jag länge hört talas om och det har bara varit positivt tycke från alla. Men det var nog i samband med filmatiseringen som jag bestämde mig för att läsa den, och det var nog ett utav de bästa besluten jag någonsin tagit!!

Jag har aldrig tidigare läst en bok som fokuserar på cancer men det kändes som om att författaren gjorde ett väldigt bra jobb. Boken är väldigt känslosam men det är inte bara sorgligt, den här boken fick mig att både skratta och gråta och allt kändes så vackert.

Jag totalälskar karaktärerna! Det är så lätt att förstå Hazel och hon känns är en fantastisk huvudkaraktär, jag minns inte en ända gång som jag tvekade. Augustus, måste helt enkelt vara min favorit bland manliga karaktärer hittills, han är så snäll, omtänksam och hjälpsam på en och samma gång och jag tycker om honom så mycket så att det räcker och spiller över. Jag gillade även Isaac och de andra övriga karaktärer.

Den här boken var så himla sorglig och en utav de ända böckerna som jag verkligen gråtit till. Jag ville aldrig att boken skulle ta slut och när den väl gjorde det så kände jag mig så oerhört tom.

Jag skulle kunna tala gott om denna bok i flera århundraden men jag nöjer mig nu. Om du inte har läst denna ännu eller av någon anledning tvekar så kan jag konstatera att du inte behöver fundera längre, just read it!!

Spoilersektionen (markera för att läsa)

  • Hazel och Augustus resa till Amsterdam var helt perfekt, middagen var så himla gullig! Det kändes på något sett bra att Peter Von Houten inte var som de trodde att han skulle vara, att han inte var så ödmjuk och snäll, det skulle ha tappat trovärdigheten om han var precis så perfekt som de hade föreställt sig. 
  • Tyvärr blev jag spoilad redan innan om hur allt skulle sluta innan jag började läsa boken. Men ändå hoppades jag att Augustus och Hazel skulle bli friska och att de skulle få leva resten av sina liv tillsammans. Därför blev jag så himla känslosam när Augustus dog, jag grät och grät och grät och det blev så sorgligt. 
  • Slutet kändes bra trots att jag kände mig så tom. Brevet som Augustus hade skrivit kändes som ett bra avslut. 

Mest intressanta karaktär: Augustus
Mitt betyg: 10/10
Minnesvärt citat: Tror aldrig att jag läst en bok som jag hittat så många citat i, men jag håller mig till några stycken 🙂

”Oh, I wouldn’t mind, Hazel Graze. It would be a privilege to have my heart broken by you.”

“Maybe ‘okay’ will be our ‘always”

“As he read, I fell in love the way you fall asleep: slowly, and then all at once.” 

“I´m on a roller coaster that only goes up, my friend.”

“There are infinite numbers between 0 and 1. There’s .1 and .12 and .112 and an infinite collection of others. Of course, there is a bigger infinite set of numbers between 0 and 2, or between 0 and a million. Some infinities are bigger than other infinities. A writer we used to like taught us that. There are days, many of them, when I resent the size of my unbounded set. I want more numbers than I’m likely to get, and God, I want more numbers for Augustus Waters than he got. But, Gus, my love, I cannot tell you how thankful I am for our little infinity. I wouldn’t trade it for the world. You gave me a forever within the numbered days, and I’m grateful.”

 

Korta recensioner

Detta är två böcker som jag läste för ett tag sedan men glömt bort att recensera. Eftersom att jag inte har så mycket att säga om dessa böcker så kommer det att bli två korta recensioner på dem här böckerna 🙂

Beautiful MaliceTitel: Sanningen om Alice
Författare: Rebecca James
Utläst: 11 Maj 2014

Handing:
Katherines lillasyster Rachel är död. Fylld av sorg och skuld flyttar Katherine till sin faster i Sidney. Där hoppas hon kunna lägga tragedin bakom sig. När den vackra och populära Alice närmar sig Katherine tar det inte lång tid innan de två är bästa vänner. Men snart står det klart att Alice charmiga och karismatiska personlighet har en annan, mörkare sida. Det finns ett skäl till att hon vill vara så nära Katherine som möjligt, och det har ingenting med vänskap att göra.

Omdöme:
Detta är en sådan där bok som man helt enkelt inte kan släppa taget om, man kan inte sluta läsa och man vill inte sluta läsa. Detta betyder inte att det var en fanatstiskt bra bok, men den var väldigt spännande när man läste den. Jag gillar att läsa en sådan här enkel och spännande bok mellan varven, och man får definitivt tillbaka läslusten efter en sådan här bok. Jag skulle kunna rekommendera denna som en sommarbok, den går väldigt snabbt att läsa, den är bra och den är spännande.

Mitt betyg: 5/10


Yngste karolinenTitel: Yngste Karolinen
Författare: Karl-Aage Schwartzkopf
Utläst: 27 April 2014

Handling:
Anders Henrik Ramsay är 11 år gammal 1718. Med general Armfeldts armé tågar han in i Norge. Anders är page åt generalen men han drömmer om att få bli riktig karolin. Att få vara med i striderna istället för att färdas bland trosskärrorna. Men krigets verklighet blir värre än Anders någonsin kunnat drömma om. Och när kungen, Karl XII, blir skjuten återstår det allra svåraste – återtåget till Sverige.

Omdöme:
Detta var en skolbok och trots att jag tycker att ämnet historia är intressant så gillar jag inte att läsa böcker om det. Jag var verkligen tvungen att tvinga mig igenom den här boken. Kort sagt den tråkig bok som jag inte skulle rekommendera till någon, eller kanske om du är extremt intresserad av historia och gillar att läsa om det.

Mitt betyg: 1/10