The Stars Never Rise

17788681Titel: The Stars Never Rise
Författare: Rachel Vincent
Serie: The Stars Never Rise #1
Utgivningsår: 2015
Förlag: Delacorte Press
Utläst: 29 Juni 2015

Handling:
Sixteen-year-old Nina Kane should be worrying about her immortal soul, but she’s too busy trying to actually survive. Her town’s population has been decimated by soul-consuming demons, and souls are in short supply. Watching over her younger sister, Mellie, and scraping together food and money are all that matters. The two of them are a family. They gave up on their deadbeat mom a long time ago. When Nina discovers that Mellie is keeping a secret that threatens their very existence, she’ll do anything to protect her. Because in New Temperance, sins are prosecuted as crimes by the brutal Church and its army of black-robed exorcists. And Mellie’s sin has put her in serious trouble. To keep them both alive, Nina will need to trust Finn, a fugitive with deep green eyes who has already saved her life once and who might just be an exorcist. But what kind of exorcist wears a hoodie? Wanted by the Church and hunted by dark forces, Nina knows she can’t survive on her own. She needs Finn and his group of rogue friends just as much as they need her.

Omdöme:
Redan i början på sommaren förra året hittade jag den här boken på Goodreads och föll omedelbart för omslaget. Jag hade hört en hel del gott om författaren och tyckte att handlingen verkade rätt så bra, så jag bestämde mig för att jag skulle läsa den när den kom ut. Mina förväntningar på den här boken var av någon anledning väldigt höga, även om jag hade en stark känsla av att jag skulle bli besviken. Nu, ett år senare har jag äntligen läst den här boken och jag kan glatt meddela att jag blev väldigt överraskad!

Det här är en av de första böckerna som jag har läst om demoner och själar och jag måste säga att jag verkligen fastnade för konceptet! Man vet aldrig vem som är mänsklig och vem som inte är det och bara det i säg är ju spännande!

Jag tyckte verkligen om flera av karaktärerna! I början så kände jag ingenting särskilt för huvudpersonen Kate och tyckte att hon kändes väldigt vanlig som karaktär men efter en viss händelse så tyckte jag verkligen att hon utvecklades och det slutade med att jag verkligen tyckte om henne! Jag tyckte att övriga karaktärer var väldigt enkla att tycka om och jag gillade verkligen vänskapen mellan de i ”gänget”.

Den här boken var verkligen spännande, i början så var jag lite förvirrad med efter ca 50 sidor så satte den verkligen igång och efter det så kändes det väldigt svårt att sluta läsa den! Det här är en sådan där typ av bok som jag skulle kunna rekommendera om du är i en lässvacka då den är väldigt snabbläst, spännande och svår att sluta läsa!

Jag tyckte verkligen om den här boken och är väldigt glad över att jag bestämde mig för att läsa den! Ser redan fram emot fortsättningen, The Flame Never Dies, som kommer ut i Juni nästa år!

Spoilersektion (markera för att läsa) ↓

  • Blev verkligen förvånad över att Finn var en ”skepnadsskiftare” och att han inte hade en egen kropp. I början så hade jag lite svårt att vänja mig vid det med efter ett tag så tänkte jag inte så mycket på det! Tyckte att det var väldigt intressant mot slutet när han kontrollerade de andra människorna genom att ”låna” deras kroppar!

Mest intressanta karaktär: Nina eller Finn
Mitt betyg: 8,5/10 stjärnor
Minnesvärt citat: “I feel like my life is a book, and someone turned the page before I was ready, and now I can’t follow the story.”

Annonser

The Infinite Sea

The Infinite SeaTitel: The Infinite Sea
Författare: Rick Yancey
Serie: The 5th Wave #2
Utgivningsår: 2014
Förlag: G.P. Putnam’s Sons Books for Young Readers
Utläst: 8 Februari 2015

Handling:
How do you rid the Earth of seven billion humans? Rid the humans of their humanity. Surviving the first four waves was nearly impossible. Now Cassie Sullivan finds herself in a new world, a world in which the fundamental trust that binds us together is gone. As the 5th Wave rolls across the landscape, Cassie, Ben, and Ringer are forced to confront the Others’ ultimate goal: the extermination of the human race. Cassie and her friends haven’t seen the depths to which the Others will sink, nor have the Others seen the heights to which humanity will rise, in the ultimate battle between life and death, hope and despair, love and hate.

Omdöme:
Innan jag läste den här boken så läste jag en hel del recensioner på den, och bland dem fanns inga positiva. De flesta var besvikna på den här boken och upplevde inte att den levde upp till dess föregångare, därför var mina förväntningar väldigt låga när jag startade den här boken. Helt ärligt så tyckte jag inte alls att den var sämre än sin föregångare och blev istället överraskad när det visade sig att jag tyckte att den här var lika bra som The 5th Wave.

Den här serien är den första serien som jag har läst som handlar om utomjordningar. Jag tycker att författaren har lyckats ganska bra med dem, även om jag tyvärr inte har något att jämföra med då jag som sagt inte läst en bok med det här ”ämnet” tidigare!

Vad jag minns så tillkom inte särskilt många karaktärer i den här boken. Jag tycker fortfarande att alla karaktärerna i den här boken är helt okej, men tyvärr inga favoriter. Däremot hade jag gärna velat se att karaktärerna utvecklas, det känns som om att de är precis samma som de var när jag startade serien och med tanke på vad de utsätts för så kan man ju tycka att de borde utvecklas…

Den här boken hade inte en lika seg början som dess föregångare så jag tyckte att det var lättare att komma in i den. Den här boken höll inget ständigt spännande tempo, men var spännande emellanåt.

Detta blev en ganska så kort recension men det beror på att det var nästan ett halvår sedan som jag läste den och jag minns därför inte alla detaljer som krävs för att jag ska kunna skriva en lång recension. Men hursomhelst så tyckte jag om den här boken och jag kommer att läsa den sista boken (The Last Star) som kommer ut år 2016 för att få reda på hur allting slutar!

Mest intressanta karaktär: Cassie
Mitt betyg: 7,5/10
Minnesvärt citat: “It isn’t that the lies are too beautiful to resist. It’s that the truth is too hideous to face.”

The 5th Wave

The 5th WaveTitel: The 5th Wave
Författare: Rick Yancey
Serie: The 5th Wave #1
Utgivningsår: 2013
Förlag: G.P. Putnam’s Sons Books for Young Readers
Utläst: 26 Januari 2015

Handling:
After the 1st wave, only darkness remains. After the 2nd, only the lucky escape. And after the 3rd, only the unlucky survive. After the 4th wave, only one rule applies: trust no one. Now, it’s the dawn of the 5th wave, and on a lonely stretch of highway, Cassie runs from Them. The beings who only look human, who roam the countryside killing anyone they see. Who have scattered Earth’s last survivors. To stay alone is to stay alive, Cassie believes, until she meets Evan Walker. Beguiling and mysterious, Evan Walker may be Cassie’s only hope for rescuing her brother—or even saving herself. But Cassie must choose: between trust and despair, between defiance and surrender, between life and death. To give up or to get up.

Omdöme:
Även detta är en sådan där bok som jag länge funderat på om jag vill läsa. Jag har velat läsa den, men jag har aldrig känt ett extremt sug efter den. Nu efter att ha läst den så kan jag med glädje säga att jag gillar den, men tyvärr inte lika mycket som många andra.

Den här boken är faktiskt min första alienbok någonsin och jag tycker att konceptet med att utomjordingarna ser ut precis som människor är mycket intressant, eller att dom tar över människornas kroppar rättare sagt.

Jag gillar huvudpersonen Cassie, även om jag ibland tycker att hon gör fel val i vissa situationer. Evan tycker jag också om, men han är inte heller någon favorit. Ben gillade jag däremot starkt, speciellt mot slutet. Jag älskar Cassies lillebror, han är så himla gullig men också otroligt modig!

Jag upplevde att den här boken var väldigt seg de första ca 150 sidorna, det kan bero på att Cassie under den tiden praktiskt taget inte pratade med en enda person och man då endast fick följa hennes tankar. Däremot så gjorde det mig inte så väldigt mycket då jag som sagt tycker om huvudrollen.

Detta var en bok som jag tycker om, och om ni vill läsa den så tror jag att ni skulle tycka om den! Jag har även läst den andra delen i serien så recension på den lär dyka upp vilken dag som helst. Nu är det bara att vänta på den sista boken, The Last Star, som tyvärr blev uppskjuten och inte ska publiceras förrän 2016, det kommer att bli en lång väntan…

Spoilersektion (markera för att läsa)↓

  • Jag gillade verkligen slutet när Cassie träffade Ben och Ben träffade Evan. Det var någonting som fick mig att verkligen rysa för att det var så bra, och de sista ca 40 sidorna vägde upp hela boken för mig. 
  • Av någon anledning så blev jag inte alls förvånad över att Evan är en utomjordning, jag hade alltid en känsla av att det var någonting med honom. 

Mest intressanta karaktär: Cassie 
Mitt betyg: 7,5/10
Minnesvärt citat: “But if I’m it, the last of my kind, the last page of human history, like hell I’m going to let the story end this way. I may be the last one, but I am the one still standing. I am the one turning to face the faceless hunter in the woods on an abandoned highway. I am the one not running but facing. Because if I am the last one, then I am humanity. And if this is humanity’s last war, then I am the battlefield.”

Of Poseidon

Of PoseidonTitel: Of Poseidon
Författare: Anna Banks
Serie: The Syrena Legacy #1
Utgivningsår: 2012
Förlag: Feiwel & Friends
Utläst: 29 December 2014

Handling:
Galen is the prince of the Syrena, sent to land to find a girl he’s heard can communicate with fish. Emma is on vacation at the beach. When she runs into Galen—literally, ouch!—both teens sense a connection. But it will take several encounters, including a deadly one with a shark, for Galen to be convinced of Emma’s gifts. Now, if he can only convince Emma that she holds the key to his kingdom…

Omdöme:
Den här boken har jag faktiskt velat läsa ända sedan att jag började med att läsa enbart engelska böcker, vilket var för nästan två år sedan. Jag hade hört mycket gott om den och önskade mig därför hela serien nu i julklapp, och jag fick dom! Nu efter att jag har läst den första boken så är jag verkligen glad att jag har resten av serien!

Den här boken handlar om sjöjungfrur, eller ”syrenas” som dom kallas i den här serien. Detta är faktiskt första gången som jag läser en bok som handlar om detta och jag vill gärna läsa fler böcker som handlar om syrenas!

Huvudrollen Emma tyckte jag faktiskt om, även om jag ibland kunde tycka att hon gjorde några dåliga val, men jag tycker ändå att hon är en väldigt bra och lättsam huvudroll. Galen tyckte jag också om, även om jag kan hålla med om att han är en ganska typisk karaktär. Rayna och Toraf gillade jag verkligen också, de två gav mycket humor till boken. Övriga karaktärerna i boken tyckte jag också var bra och det fanns inte en ända karaktär i boken, vad jag kommer ihåg i alla fall, som jag ogillade!

Boken hade ett bra tempo! Den innehåller både spänning och humor. Det var nog därför som jag aldrig tyckte att den här boken blev seg eller långtråkig, för så fort som spänningen minskade så tog de roliga dialogerna och humorn över och jag gillar verkligen balansen mellan dessa två.

Under hela hösten ända sedan att skolan började så har jag varit i en lässvacka, jag har knappt haft någon läslust alls och jag har läst ganska få böcker. Men så fort som jag började läsa den här boken så kunde jag inte släppa den och ända sedan dess så har min läslust legat på topp! Den här gången tror jag (förhoppningsvis) att den kommer att stanna kvar, speciellt eftersom att jag fick så många bra böcker nu i jul att se fram emot!

Ja, om ni inte redan har märkt det ännu så gillade jag verkligen den här boken! Kan framförallt rekommendera den här boken till den som vill ha en lättsam och humoristisk bok!

Spoilersektionen (markera för att läsa)

  • Ojj, blev verkligen förvånad i slutet när det visade sig att Emmas mamma egentligen var Nalia!! Ska bli intressant att läsa om hur allting fortsätter efter den här cliffhangern i nästa bok. 

Mest intressanta karaktär: Galen 
Mitt betyg: 9/10
Minnesvärt citat:

“Basically, everyone thinks–knows–how sweet I am.

Emma, you threw my sister through hurricane-proof glass.”

 

Ruin and Rising

Ruin and RisingTitel: Ruin and Rising
Författare: Leigh Bardugo
Serie: The Grisha #3
Utgivningsår: 2014
Förlag: Henry Holt and Co.
Utläst: 7 December 2014

Handling:
The capital has fallen. The Darkling rules Ravka from his shadow throne. Now the nation’s fate rests with a broken Sun Summoner, a disgraced tracker, and the shattered remnants of a once-great magical army. Deep in an ancient network of tunnels and caverns, a weakened Alina must submit to the dubious protection of the Apparat and the zealots who worship her as a Saint. Yet her plans lie elsewhere, with the hunt for the elusive firebird and the hope that an outlaw prince still survives. Alina will have to forge new alliances and put aside old rivalries as she and Mal race to find the last of Morozova’s amplifiers. But as she begins to unravel the Darkling’s secrets, she reveals a past that will forever alter her understanding of the bond they share and the power she wields. The firebird is the one thing that stands between Ravka and destruction—and claiming it could cost Alina the very future she’s fighting for.

Omdöme:
Det här är den tredje och sista boken i Grisha-serien, och efter att ha läst den första och andra boken så kan jag säga att den första boken var den absolut bästa.

Den här boken är en riktig fantasybok, något som jag inte allt för ofta läser. Men jag gillar verkligen fantasy och jag tycker att den här världen är väldigt bra uppbyggd. Dessutom kan passa på att ge ett stort plus för kartorna som finns i början av varje bok, utan dom så hade jag nog varit lite vilsen.

Huvudrollen Alina har jag för det mesta förståelse och hon känns som en bra huvudroll. Det märks verkligen hur mycket som hon har förändrats och växt som person om man jämför den hon var i den första boken och den som hon är nu. Mal har jag aldrig riktigt gillat särskilt mycket, jag tyckte om honom när han och Alina endast var vänner men efter det så började jag störa mig på honom mer och mer. Darkling hade jag gärna sett mer av och det kändes som att han var med lite för lite i de två sista böckerna. Nikolai är en utav mina absolut favoritkaraktärer, han påminner mig faktiskt om Kenji i Shatter Me serien väldigt mycket av någon anledning.

Boken var riktigt spännande och den hade några scener med oerhört mycket spänning, och det var just den sortens spänning som jag saknade i den tidigare boken, Siege and Storm.

Det blev en ganska kort så  recension, men jag har en hel del att säga i spoilerdelen. Om ni inte redan har läst den här serien så rekommenderar jag verkligen att ni gör det, för den är definitivt läsvärd.

Spoilersektionen (markera för att läsa)

  • Hade förväntat mig att The Darkling på ett eller annat sätt skulle bli god, eller att han åtminstone skulle sluta vara ond. Men jag hade verkligen fel och jag blev väldigt förvånad när Alina mördade The Darkling, det kändes som om hon hade sympati för honom i slutet.
  • I första boken så var Alina tvungen att döda en hjort, men hon vägrade. I den här boken blev hon tvungen att döda Mal, och hon gjorde det. Detta tycker jag verkligen visar på hur mycket som Alina har växt som person genom den här serien. Dock tycker jag att det var väldigt synd att de sedan återupplivade Mal, det hade varit ett mycket mer intressant slut om dom hade låtit honom vara död tycker jag.
  • Man fick äntligen veta vad The Darkling hette egentligen, precis som jag hade hoppats på. Dock hade jag verkligen inte tänkt mig att han skulle heta Aleksander.
  • När The Darkling ”förvandlade” Nikolai till ett monster så blev jag ganska förvånad, även om jag förstod att han skulle bli normal igen i slutet. Hoppades hela tiden på att Alina och Nikolai skulle bli tillsammans, det hade varit intressant att läsa om när de två styrde kungariket.

Mest intressanta karaktär: Finns många, kan inte välja
Mitt betyg: 8,5/10
Minnesvärt citat:“Beauty was your armor. Fragile stuff, all show. But what’s inside you? That’s steel. It’s brave and unbreakable. And it doesn’t need fixing.”

“In this moment he was just a boy -brilliant, blessed with too much power, burdened by eternity.”

Siege and Storm

Seige and StormTitel: Siege and Storm
Författare: Leigh Bardugo
Serie: The Grisha #2
Utgivningsår: 2013
Förlag: Henry Holt and Co.
Utläst: 7 Oktober 2014

Handling:
Darkness never dies. Hunted across the True Sea, haunted by the lives she took on the Fold, Alina must try to make a life with Mal in an unfamiliar land. She finds starting new is not easy while keeping her identity as the Sun Summoner a secret. She can’t outrun her past or her destiny for long. The Darkling has emerged from the Shadow Fold with a terrifying new power and a dangerous plan that will test the very boundaries of the natural world. With the help of a notorious privateer, Alina returns to the country she abandoned, determined to fight the forces gathering against Ravka. But as her power grows, Alina slips deeper into the Darkling’s game of forbidden magic, and farther away from Mal. Somehow, she will have to choose between her country, her power, and the love she always thought would guide her–or risk losing everything to the oncoming storm.

Omdöme:
Efter att ha läst fantastiska Shadow and Bone så blev jag självklart mycket sugen på resten av serien, Nu efter att ha läst andra boken så kan jag redan nu säga att den var riktigt bra, dock så slog den inte sin föregångare.

Den här serien är hittills en utav de bästa serierna innehållande episk fantasy som jag stött på och jag hoppas att den kommer att fortsätta vara det även efter att jag läst den sista boken!

Jag gillar fortfarande huvudpersonen Alina väldigt mycket och det känns som om att det är en karaktärsutveckling på gång. Dock irriterade jag mig riktigt mycket på Mal, jag menar, han behandlade Alina riktigt dåligt och betedde sig respektlöst vilket jag verkligen hoppas ändras i nästa bok så att det inte slutar med att hans karaktär förstörs. Jag gillade vänskapen mellan Alina och Mal men tycker absolut inte att det passar som ett par. Den nya karaktären Nikolai tyckte jag verkligen om och jag ser mycket fram emot att få läsa mer om honom i nästa bok! Darkling tycker jag är rätt så intressant, och scenerna som han är med i blir genast hundra gånger intressantare. Jag vill verkligen veta mer om han och hans bakrund samt hans riktiga namn, även om jag tyvärr tror att man inte kommer att få reda på hans namn. Men  hoppas kan man ju alltid göra.

Självklart så var boken intressant och spännande, men jag saknade spänningen från Shadow and Bone då det kändes som att den hade ett bra tempo, till skillnad från Siege and Storm som tyvärr kändes en aning långsam ibland.

Som ni troligtvis redan märkt så tycker jag verkligen om den här serien, framförallt den första boken. Kan verkligen rekommendera den till alla dom som vill läsa en riktigt bra fantasybok!

Mest intressanta karaktär: Alina eller Nikolai
Mitt betyg: 8/10
Minnesvärt citat:“Weakness is a guise. Wear it when they need to know you’re human, but never when you feel it.”

Dorothy Must Die

Dorothy Must DieTitel: Dorothy Must Die
Författare: Danielle Paige
Serie: Dorothy Must Die #1
Utgivningsår: 2014
Förlag: Harper Collins
Utläst: 14 September 2014

Handling
I didn’t ask for any of this. I didn’t ask to be some kind of hero. But when your whole life gets swept up by a tornado—taking you with it—you have no choice but to go along, you know? Sure, I’ve read the books. I’ve seen the movies. I know the song about the rainbow and the happy little blue birds. But I never expected Oz to look like this. To be a place where Good Witches can’t be trusted, Wicked Witches may just be the good guys, and winged monkeys can be executed for acts of rebellion. There’s still the yellow brick road, though—but even that’s crumbling. What happened? Dorothy. They say she found a way to come back to Oz. They say she seized power and the power went to her head. And now no one is safe. My name is Amy Gumm—and I’m the other girl from Kansas. I’ve been recruited by the Revolutionary Order of the Wicked. I’ve been trained to fight. And I have a mission.

Omdöme: 
Jag har inte sett en enda positiv recension på den här boken bland svenska bokbloggare, alla var besvikna och sa att det inte var värt att köpa den. Men ändå så gjorde jag det, jag blev bara så himla sugen på den här boken, och jag är så glad att jag gjorde det!

Jag har varken läst böckerna eller sett filmen om Oz, men ändå så tyckte jag inte att det var något som helst problem att följa med i handlingen. Detta är även min första retelling och jag ser verkligen fram emot att läsa fler böcker ur det genren.

Amy var en okej karaktär, det klart att det finns klokare och bättre huvudpersoner, men jag är ändå nöjd med att läsa om henne och hennes äventyr i Oz. Varken Peter eller Nox kände jag att jag hann lära känna, man fick ju inprincip knappt någon fakta alls om dom så jag hoppas verkligen att författaren berättar mer om dem i nästa bok. Jag gillade Indigo, även om hon bara var med en bit av början, hon verkade schyst. Dorothy kan man verkligen känna hur hemsk hon faktiskt är och känns äckligt hur vidrig hon är och hur hon behandlar dom omkring henne.

Många tyckte att den här boken var alldeles för lång och utdragen och att dom kunde ha tagit bort flera hundra sidor av boken för att göra den mer intressant, men jag störde mig faktiskt inte alls på att den var särskilt seg, det klart att det fanns sega scener, men inte mer än vad det brukar finnas i böckerna.

Som ni troligtvis redan har märkt så tyckte jag verkligen om den här boken och jag är väldigt glad över att den var bättre än vad alla sa att den var, verkligen en överraskning! Nu ser jag verkligen fram emot att den andra boken i serien, The Wicked will Rise, släpps i slutet av mars nästa år, hur ska jag kunna vänta?

Spoilersektionen (markera för att läsa)

  • Stackars Indigo, trodde inte alls att hon skulle dö, jag trodde bara att hon dog för att sedan återupplivas, men så var det ju tyvärr inte…
  • Undrar vad som hände med Jellia, dog hon verkligen på riktigt? För att hon kom ju tillbaka som ett spöke under balen, men var det bara för den kvällen eller kommer hon att vara ett spöke permanent?
  • Amys känslor för Dorothy var väldigt blandade, ibland så hatade hon henne så fruktansvärt mycket, och ibland kände hon sympati för henne eftersom att de hade ett liknande förflutet. Störde mig lite på att hon inte bara kunde döda henne istället för att vela så mycket. Det slutade ju inte så bra, antar att Dorothy antingen dör i den sista boken eller att hon förändras helt och blir god som hon var förut istället. Men jag tror dock inte att hon kommer dö i nästa bok. 

Mest intressanta karaktär: Dorothy
Minnesvärt citat:“I didn’t know what was worse: to have your shot and screw it up, or to never have had a shot in the first place.”
Mitt betyg: 8,5/10